Vilken kunskap som anses vara relevant ändras ständigt och vilka i samhället det är som skall få ta del av kunskapen förändras likaså. Vi har självklart utvecklats med tidens gång och har prövat många olika pedagogiska metoder historiskt sett, vissa har avspisats medans andra lever kvar idag och in i vår framtid. En av de mer framgångsrika pedagogiska metoderna är just temaarbetet. När utbildningsradion (UR) år 1981 presenterade ”Ett barn har hundra språk” i TV- program och bokform blev temaarbetet något som praktiskt taget alla kände till. ”Ett barn har hundra språk” visade bl.a just på temaarbetets fördelar ur Reggio Emilia-pedagogiken. Vissa blev intresserade medans andra inte förstod vad som var nytt då de arbetat temainriktat sedan länge. Från början användes begreppet arbetsmedelpunkt eller intressecentrum och syftade då till att arbetets utgångspunkt borde vara en upplevelse, t.ex studiebesök eller något annat som får barnen att vilja lära sig och huvudsyftet var att barnen skulle få en förståelse för sammanhangen. Detta var Henriette Schrader-Breymann först med att intruducera och 1873 startade den första Folkbarnträdgården i Berlin där det tematiska arbetssättet var en mycket viktig del. Under 30-talet vände man sedan riktning och menade istället på att det var dialogen som var viktigast, barnen skulle ha full frihet att göra de dem kände för i stunden. Det var barnets utveckling och självreglering som är den ledande principen. Idag används tema som arbetsform i skolor och förskolor, men i väldigt varierande grad, och det vi sett på vår VFU bekräftar denna bild. Men tema nämns i läroplanen för förskolan och om det är en rest från förr eller ett medvetet val återstår att se. Tema – bra eller dåligt?

"Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande." (Lpfö-98)

”Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägna sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.” (Lpfö-98)

 Ett tema kan sträcka sig över lång tid eller kort tid, en termin eller bara någon vecka. Det kan beröra alla barn på förskolan, i en avdelning eller bara vissa åldrar osv.

Hur man startar igång ett tema kan förstås göras på lika många sätt som det finns teman, men vanligtvis så utgår man från en företeelse som barnen känner igen och ett tema kan vara:

1. Probleminriktat eller situationsanknutet, man utgår ifrån någon fråga som aktualiserats i barngruppen, en händelse eller problem.
2. Kunskapsinriktat, man utgår från någonting som är viktigt för barnen att känna till och få förståelse för, t.ex hur man beter sig i trafiken eller våra olika högtider.

Självklart passar olika teman olika bra beroende på barngruppen intresse, ålder osv. Men det finns ämnen som alltid är relevanta och passar i barngrupper oavsett ålder exempelvis våra årstider. I temaarbeten finns inga gränser och inga rätt och fel, men det är viktigt att syftet är tydligt både för barnen och för de vuxna som är inblandade. Det borde finnas en tydlig struktur för arbetets form men endå ha plats för eventuella frågor, funderingar och idéer från barnens håll. Temat bör bearbetas på ett varierat sätt och innehålla även skapande verksamhet i form av bild och form, sagor och berättelser, drama, sång.

”Det temainriktade arbetssättet kännetecknas av att den fråga, det problem, det fenomen eller område som utgör temat belyses och bearbetas på många sätt oavsett om temat rör yttre företeelser i omvärlden eller har en emotionell eller kulturell innebörd.” (Eriksson Solveig, Fantasi i temaarbete, s. 17.)

Gunilla Lindqvist Från fakta till fantasi, 1989

Gerd & Gerhard Arfwedson Kunskapssyn och Temaarbete, 1983

Lpfö 98

Böcker: 


1. McManus, C. (2004) Höger hand, vänster hand (original titel: Right hand, left hand (2002)). Finland: WS Bookwell

2. Bibeln (2 Mosebok 15:6)

3. Arfwedson, G & G. (1983) Kunskapssyn och temaarbete. Stockholm, Liber utbildningsförlag

4. Axtell, Roger E. (1999) Talande gester. Stockholm BW

5. Bergman, M & Lindenbaum, P  (2005) Halli Hallå. Stockholm R&S

6. Pramling Samuelsson, I & Asplund carlsson, M. (2003) Det lekande, lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Kurslitteratur:

1. Barnes, R. (1987) Lära barn skapa (orginal titel: Teaching art to young children 4-9) Lund, Studentlitteratur

2. Lindqvist, G. (1989) Från fakta till fantasi. Lund: Studentlitteratur

Hemsidor: 

www.youtube.com

http://www.youtube.com/watch?v=1hN89U_XD9E

http://www.movement.se/Page.asp?PageNumber=12

www.sjukvardsradgivningen.se

www.ssdf.nu

www.flickr.com

www.lenamaria.com/web

http://www.multimedia.skolverket.se/

http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2009/viarintealltidhogerellervansterhanta.5.750e2254125

68041f2880001345.html 

(den överstående länken fungerar inte som direkt länk, utan måste skrivas av in i adressfältet)

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article8226634.ab

www.skolverket.se

http://www.buzzle.com/articles/hand-gestures-in-different-cultures.html

www.munochfotkonst.se

Sångtexter:

Var är tummen? - Alice Tegnér  

Tumme möter tumme - Jujja och Thomas Wieslander

Tumrap – okänd utgivare

"Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter."

"Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande."

Vi tog med dem ovanstående citaten ur läroplanen för att vi anser att i det tema vi valt får barnen möjlighet att skapa med sina händer och temat ger utrymme för lek, utveckling och samarbete. Bara fantasin sätter gränser för vad vi kan göra med våra händer!

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik."

Vi anser att i just temat "händer" har man stor möjlighet att låta barnen skapa och utforska fritt såväl som styrt inom estetiska ämnen, såsom bild, musik och slöjd m.m

Citat ur läroplanen Lpfö 98 reviderad 2010 togs ifrån

www.skolverket.se

Vi ”brainstormade” på olika teman och fastnade för tema ”händer”. Detta innebär både människans fysiska händer och verbet händer. Vi såg genast möjligheter med att arbeta med detta tema. Vi beslutade att skapa en blogg som ska vara det centrala i vårt arbete. Tanken med denna blogg är att inspirera och ge idéer till lärare, både i skola och i förskola, som vill arbeta med ”händer” som tema. Vi, i gruppen, upptäckte också hur intressant det var att jobba med temat ”händer” även för vuxna. Under detta arbete har vi lärt oss saker om händer vi inte visste tidigare och vi har verkligen fått mersmak för ämnet! Vi förstod inte när vi började med temat hur stort det egentligen var! Detta är ett tema man skulle kunna jobba med i månader och år. Man har både möjlighet att lära sig mycket fakta om händer och man kan ha mycket kul med lekar och sånger om händer. Det är något som man får bevittna på vår blogg.  Dessutom finns ju otroligt många sätt att skapa med händer, exempelvis genom bild, musik och hantverk.

Vi har inte lagt vår fokus så mycket på verbet ”händer” men det är en intressant vinkling som man skulle kunna gå vidare med. Vi har lekt med olika ord som har ”hand” eller ”händer” i sig, som till exempel: handling, handfast, handtag osv. Vi har också diskuterat vad vi kan uttrycka med våra händer, teckenspråk, symboler och gester.

I bloggen har vi lagt upp allt vi har arbetat med, bland annat filmer, bilder och texter med faktainnehåll. Bloggen är menad att vara vår rapport av vårt arbete. Vi har haft med oss kamera och dator på flera av våra träffar för att spela in och dokumentera vår process. Detta resulterade i korta filmer som kompletterar vårt teoretiska material. Vi har lagt upp individuella bidrag till bloggen där vi gick närmare in på fakta om händer. En av oss skrev om höger- och vänsterhänta, en annan om en handmodell osv. Vi har även med tankar kring varför man bör arbeta med tema i skolan/förskolan som arbetsform.

På vår redovisning tänker vi både ha med filmer och bildspel som vi visar direkt ifrån bloggen. Vi tänker även redovisa rent fysiskt med vad vi har på vår blogg. Det finns mycket vi vill ha med på redovisningen och en del saker har helt enkelt fått tas bort då vi inte skulle ha tid för det, som t. ex handdocksteater.

Basgrupp 3, Amanda Lepik, Anna Lööf, Anna Sörquist, Cassandra Vogel, Pearly Tagana, Rebecca Larsson, Rebecka Stridsberg
www.hander.bloggplatsen.se

När man tittar närmare på det svenska språket finns det många ord och uttryck där hand eller händer finns med och utgör själva basen för ordet eller uttrycket. (Kan du komma på ännu fler?)

Kanske kan man i detta se hur centralt detta med våra händer faktiskt är?

Med något i sin hand   

Hand i hand

Tillhandaha  

Händerna på täcket          

Handlingskraftig

Handhavande

Efterhand   

Handtag

Ha något för händer                                      

Händig                                     

Vara tillhands                                         

Tillhandahålla

Handfallen                                        

Handarbeta   

Handfast                                          

Handgemäng   

Klappa händer                                            

Handkassa

Handledare                                        

Handräckning     

Göra något för hand  

Ta hand om     

Vara förhanden                                         

Handpåläggning

Ha något för händer 

Efterhand      

Förehavande                                       

Handgjord   

Lägga händerna på    

Ge kalla handen

Två sina händer    

Få saker ur händerna           

Med öppna händer

En hand är en så mäktig symbol för livet. Händerna kan symbolisera så mycket. Med dem kan vi smeka och slå, omfamna och avvisa. Våra händer och hur vi använder dem kan säga något om vem vi är. Med våra händer uttrycker vi oss och söker vi kontakt med verkligheten, de är en del av våra känslospröt gentemot omvärlden. Vi tycker att händer är ett väldigt spännande tema och frågar oss också: Vad händer?! Med denna blogg vill vi genom olika gestaltningar väcka intresse för och öka vårt medvetande kring denna del av människokroppen samt ge tankar om hur man på olika sätt kan arbeta med barn kring detta tema.

Nästan alla har som barn ägnat sig åt olika klapplekar, och när man var liten tänkte man självklart inte på syftet mer än att "det är roligt". Och självklart är klapplekar i alla dess former lustfyllda men är det något mera?

• Samarbete. Man kan vara allt ifrån två personer till hur mångs som hellst.
• Rytm/takt. Hålla takten i sången, ha samma puls som kompisarna osv.
• Tid. Hur långt skall slaget vara? Det behövs en känsla för tid och rum för att man skall kunna avgöra tex. hur långt bak kan jag flytta armen för att den skall hinna tillbaka till nästa rörelse.
• Koreografi. Man skall memorera leken med både text, melodi och rörelser.

Vi komma ifrån ria ria ra, Bro bro brejja, So makaroni är bara några ur mängden klapplekar som finns. Händerna har en stor betydelse för känslolivet och det empatiska, då det bla. finns otroligt många nervtrådar i händer och fingrar. Man måste vara försiktig om kompisen för man kan inte slå hur hårt som helst. Beröring skapar även band mellan individer och i likhet med att använda sig av massage i skolan så tros även klapplekar ha samma effekt. Man slår ju inte en man haft "fin" kroppskontakt med.

En bra bok om man är intresserad av gamla lekar är Halli Hallå Av Malin Bergman och Pija Lindenbaum

Det här är Ellen Sirot. Hon arbetar som handmodell. Hennes händer är huvudsakligen med i reklam i olika former, vilket är det vanligaste området att arbeta inom som handmodell. I till exempel reklamfilmer eller annonser är det vanligt med en hand som hackar grönsaker eller skrubbar golv. Händerna är det enda vi får se av dessa modeller. En handmodell kan tjäna upp till cirka 8 000 svenska kronor per dag.

www.youtube.com